SvD skriver idag om att 10 skolor är klara för att starta specialiserade program inom matematik, naturvetenskap eller humaniora. De kallas elitklasser, och det är väl antagligen för att de elever som har störst intresse av dessa ämnen antas vara bäst på det också.
Själv gick jag på en sådan här specialiserad gymnasieutbildning själv, men där var specialiseringen musik. Vi fick utöver ett digert program som i princip var ett samhällsvetenskapligt program, en drös av musikämnen. Alltifrån Gemu (Gehör och musiklära), Arko (Arrangörs och kompositionslära), Musikhistoria och liknande ämnen, till undervisning i ett första och andrahandsinstrument, samt körsång.
Detta såg jag som något oerhört positivt. Jag ser tillbaka på min skolgång som något trevligt och lärorikt. Visst, många dagar hade vi schemalagd undervisning fram till långt in på eftermiddagarna, och på kvällstid ensembler som visserligen var frivilliga men lärarna ville underförstått att man skulle vara med. Helger gick åt till konserter och liknande ibland.
Detta kan man se som en elitutbildning. Att de som är mest intresserade av musik kan kombinera en vanlig skolgång med att även lära sig med om musik. På samma sätt kan man kombinera skolgång med olika idrottsspecialiseringar. Jag ser absolut inget problem med att man på samma sätt kan kombinera ett vanligt program med extra mycket och / eller mer avancerad matematik eller fysik om man nu är intresserad av detta.
Själklart kan man läsa in ett problem kopplat till klassanalys om man vill. Varför ska vissa elever få mer undervisning än andra? Är inte det orättvist? Om man tar resurser och lägger på dessa duktiga elever kanske det blir mindre resurser hos de andra eleverna som inte går på dessa utbildningar?
Säkerligen kan det ligga något i det, men utveckligen med specialiserade gymnasieutbildningar var knapp något nytt när jag började på musikgymnasiet 1997. Jag vet inte riktigt när de första drog igång, men jag antar att det var på 90-talet. Kanske ännu tidigare.
Ser vi på grund av dessa specialiseringar en utslagning av övriga elever? Ser vi idag en ökande orättvisa där elever på samhällsvetenskapliga gymnasieprogram får en för dålig utbildning? Jag tycker mig inte se den utvecklingen, och därför borde den heller inte komma av att ytterligare några elever får möjlighet att läsa mer specialiserat.
Det verkar som att många tror att vi socialdemokrater av gammal hävd och tradition skulle vara emot denna specialisering. Ifall företrädare är det kan jag tänka mig att det är på grund av argumentationen jag anförde lite längre upp, och att man försökt plocka billiga på poäng. Någon jätteanalys har man nog i så fall inte gjort, för det borde ju innebära att är man emot den här sortens specialisering där elever får läsa mer matte, så borde man också vara emot specialiseringar där elever läser mer musik eller mer idrott. Och någon sådan kritik har jag inte uppfattat.
Så jag tror att man kan lägga ner talet om Elitklasser och retoriken kring detta. Att skolor specialiserar sig tror jag är ett naturligt steg i utvecklingen, och något som kommer gynna eleverna även i framtiden. Jag valde själv att flytta hemifrån för att kunna studera på en annan gymnasieskola än den som fanns på orten, och det gav mig tidigt många erfarenheter som jag idag inte skulle vilja vara utan. Så någon kritik av detta kommer man inte hitta hos mig. Snarare tvärtom. Utifrån kommentarerna på SvDs artikel verkar heller inte folk i allmänhet ha så mycket emot detta, vilket är glädjande.
Så grattis ni elever som nu får möjlighet att likt mig kunna använda er gymnasietid till att ytterligare förkovra er i ert specialintresse!
Noterar att bland andra Kulturbloggen är inne på samma linje som mig
Inlägg
Jag tror som du. Det ligger i tiden och är ett stg i rätt riktning.
Maria Leissner har nyligen blivit JO-anmäld av 70% av romerna för underlåtenhet att lämna ut offentliga handlingar och ifrågasatt kränkande uttalanden i media.
Anmälans Diarienummer: 2008-6558
@stigove: Eh, hmm, okej?
Det var lite…surrealistiskt. Säker på att du är på rätt ställe och kommenterar?
Jag kan inte säga att jag håller med dig. Jag tyckte till om elitklasserna för ett tag sedan:
http://elizabethmorseby.blogspot.com/2008/05/de-nya-elitklasserna-en-mild-form-av.html#links
Hej, kul att du hittade hit Lizzy. Fast allvarligt, känner du att du blev förmer än alla andra, att musikgymnasiet gav dig fördelar i ett apartheidliknande system? Jag kan inte säga att jag tycker det gett mig några direkta fördelar gentemot alla andra. Självklart vill inte jag heller att detta ska leda till en utarmning av de skolorna som ej får möjlighet att anordna dessa utbildningar.
Tänk följande: 2 gymnasieskolor i Kalmar, Stagg och Jenny. Stagg får möjlighet att bedriva extra avancerad matte. Vissa av eleverna som tänkte gå natur på Jenny, väljer istället att läsa på Stagg för de tycker det verkar intressant med mer avancerad matte än naturprogrammet på Jenny kan erbjuda. Men samtidigt skapar Jenny ett samhällsprogram med inriktning EU. Vissa elever som tidigare tänkt välja Staggs internationella linje väljer istället Jennys EU-program, för de tycker att EU är det man ville ha ut av den internationella utbildningen, och man vill nischa sig gentemot ev. jobb inom unionens administration.
Detta skapar specialisering, men knappast utslagning.
Ditt resonemang kan man applicera på hela gymnasieskolan, varför ska vi ha olika program? Alla kan väl läsa samma sak? Antagligen hade Naturprogrammet roffat åt sig de lärare som kunde hantera D och E-matte, för vi på estet som bara läste A-B kanske inte behövde riktigt så mycket lärarkompetens utifrån de kurser vi skulle läsa. Jag vet inte hur lärarplaceringar fungerar, men jag kan tänka mig att man resonerar ungefär så.
Nä, jag håller fortfarande fast vid att specialisering är bra, och att man får bygga systemen så att ingen utslagning sker, och här har vi ju dock ett problem med alliansen, som kanske inte bryr sig om konsekvenserna och inte bygger systemen så att konsekvenserna hanteras på ett bra sätt.
Hej och tack för ett intressant inlägg! Det skulle vara intressant att höra vad du tänker om regeringens planer för estetiska programmet (det ska bli humanistiskt program med estetisk inriktning, se: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/101587). Som jag har förstått det kommer förändringarna i det estetiska programmet göra det till mindre av en ”elitutbildning” än det är idag. Bland annat kommer andelen av intagningspoängen som kommer från färdighetsprov minskas, det verkar också som att det blir mindre tid för de estetiska inslagen (till förmån för de humanistiska får man väl anta).
@Niklas: Rent spontant låter det du säger inte som någon jättebra idé. Jag tror det estetiska programmet mår väl av att få ha kvar sin specialisering istället för att bli ett ”humanistiskt program med estetisk inriktning”.
Jag har inte läst igenom regeringens förslag, så jag kan inte gå in mer i detalj, men att det blir mindre tid för de estetiska inslagen i utbildningen ser jag nog som negativt.
Däremot finns det runt om i landet mer eller mindre rena artistutbildningar, och jag tycker det skulle vara tråkigt om t.ex. http://www.stage4you.se – liknande utbildningar skulle slå ut de klassiska utbildningarna. Vi behöver rekrytering på de klassiska instrumenten till musikskolor och för att hålla igång traditionen med blåsmusik, och här har det estetiska gymnasieprogrammet fyllt en funktion som jag tycker är viktig.
Ehm, för att svara på Pierres svarskommentar till mig. Jag ska göra mitt bästa för att du ska förstå mig.
Jag anser inte att specialiseringar i utbildningar är fel. Tvärtom. Jag anser att det inte finns någon anledning med grupperingar av skolelever dvs ”elitklasser” som tillhör samma utbildningsgrupp/ utbildningsinriktning. Alla former av specialieringar i utbildningar, som exempelvis musik, är toppen! Det främjar mångfalden och man kan i sin utbildning kombinera personligt intresse med vanlig utbildning.
Men, när man i alla utbildningar oavsett dess specialiseringar börjar dela upp elever i ”bättre” resp ”sämre” drar jag öronen åt mig. Jag tycker att det är fruktansvärt att elever som trots deras utvecklingstadie i ex musik ska behöva delas upp i grupper som deklarerar vilka som är bättre/sämre än andra. Det främjar inte mångfalden eller bilden av allas lika värde. Det främjar dåligt självförtroende, det skapar segregation och det främjar framförallt inte inte demokratin i klassrummet.
Lösningen för klasserna, är att man inte gör olika klasser för bättre/sämre. Lösningen är att alla elever får möta varandra oavsett förmågor och att man anställer fler lärare, vilket kommer leda till att man kommer att hinna se den individuella elevens behov och ges möjligheten att främja dennes utveckling i individuellt anpassade uppgifter.
Detta må enligt många vara resursmässigt en utopi. Men det ger jag blanka tusan i. För många elevers självförtroenden/framtidstro ligger på spel för att jag ska kunna ta hänsyn till det.
Tack för ditt svar Pierre!