2010/02/09
Jag uppmärksammades nyligen på hur politiken på facebook ibland kan te sig för människor som inte är väldigt engagerade. Fördelen är väl att politik naturligt tar plats på nätet precis som i verkligheten, att man kommer i kontakt med den på alla arenor. Men precis som i verkligheten är det en kort visit där ställningstaganden är viktigare än innehåll. Ofta är det så att människor vet att de inte gillar regeringen, men sällan varför de inte gör det.
Jag tror absolut att den här sortens politik har ett syfte, men man får inte dra för stora växlar på det. Genom att människor blir varse att politik handlar om prioriteringar och att välja mellan olika alternativ är steget inte långt att ta reda på mer om dessa val. Här är det stor skillnad hur de olika partierna och intressegrupperna väljer att presentera sin politik och det är stor skillnad hur människor väljer att ta emot dylik propaganda.
Vi politiker kan inte göra mycket mer än att tala för vår sak, ge argument till varför motståndarens förslag är dåligt och med alla meden försöka övertyga våra medmänniskor om varför just vår idé är bäst. Sedan är det lika självklart upp till befolkningen att avgöra vilken idé som är bäst. Till detta kan nätet vara en precis lika bra arena som Kalmar stortorg.
Däremot är strukturerna på nätet mer organiserade, framförallt inom nätverk likt facebook. Motsvarigheten till att hålla ett torgmöte eller dela flygblad finns inte riktigt på nätet. Där är det mest den egna kretsen man kan vända sig till. Jag inbillar mig i alla fall att de som är osäkra på var de står politiskt inte blir kompis både med Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin, utan snarare väljer att inte bli kompis med någon och på så sätt effektivt värja sig från valpropaganda från endera hållet. Bloggar är på ett liknande sätt endast till för de som själva aktivt tar sig dit, även om det är en större öppenhet på bloggar.
Framförallt handlar det nog om att stödja varandra i argumentation, hitta felaktigheter eller dåliga argument hos motståndarsidan och sedan formulera en politik som dels sprids på nätet och dels på torget. Det ena utesluter inte det andra, utan kompletterar snarare varandra. Personligen tror jag att nätet mycket väl kan komma att ersätta vår ordinarie partiverksamhet i föreningar som är på dekis, men det tar vi en annan gång ^^
Pierre Nilsson
Lämna en kommentar » |
Internet, Politik | Taggad: facebook, Fredrik Reinfeldt, kampanj, Mona Sahlin, osäkra väljare, Politik |
Permalänk
Publicerat av Pierre Nilsson
2009/11/25
I morgon är det landstingsfullmäktige, och här sitter jag. Har funderat lite kring morgondagens debatter. Det brukar bli ganska häftigt, framförallt när vi ska ta budget för nästkommande år. Däremot har jag svårt att känna att det är på riktigt, då borgerligheten inte har så värst mycket principiellt de vill ändra.
Debatt är mest spännande när den handlar om principer, är min erfarenhet. Diskussionen ifall man ska ha en avgift eller inte är 500 gånger intressantare än om avgiften ska vara på 100 kr eller 120 kr. Det blir inte samm stuns i en sådan diskussion. Inte heller är diskussioner ifall en plan ska återremitteras pga dålig nulägesanalys lika spännande som diskussioner kring målformuleringar i samma plan.
Men man får väl ta vad man får antar jag, jag tänkte i alla fall gå upp och försöka ge dem en omgång i talarstolen, har förberett lite grann, och resten tar vi i stundens ögonblick. För det brukar alltid bli så att det man förberett ändå inte passar när man väl står där och känner stämningen. Antingen har man varit för tam i sin kritik, eller för hård. Då får man försöka justera lite grann. Fast det är lite tjusningen med det också, you have to wing it a little.
Jag brukar ju sedan avsluta mina rants on a personal note, och här är dagens: har umgåtts lite med folk i klassen och insett att de är jäkligt trevliga människor, synd bara att det gick så lång tid av terminen innan man insåg det. Slow-Five. Sedan är ju mina Stockholmspolare bara bäst, synd bara att de bor i fel stad. Alla borde flytta till Kalmar istället. Fast de tycker jag ska flytta till Stockholm, vilket inte är omöjligt efter utbildningen är klar. 2012, just you watch me. Då kanske mitt Stockholmshat har försvunnit, vem vet. Fast nu är jag ganska fast här känns det som…
Förövrigt verkar wordpress vara lite uppfuckat idag, så det blir inga länkar, taggar, bilder eller nåt sånt kul, får hoppas att denna uppdateringen överhuvudtaget publiceras.
Pierre
Kommentering avstängd |
Personligt, Politik |
Permalänk
Publicerat av Pierre Nilsson
2009/09/08
Jag skrev ett insändarsvar som publicerades idag i Östran 8/9-09, och det är egentligen ganska fristående så jag postar det här också ifall någon är intresserad. Det handlar om läxor och skolpolitik.
———
Anna Bernefalk förfäras i en insändare över SSUs förslag om att läxor inte ska vara en självklar del i undervisningen i skolan. Hon menar att det är att svika eleverna och att mindre läxor per automatik skulle leda till lägre kunskap hos eleverna. Vi i SSU menar snarare att läxor som pedagogisk metod borde omprövas.
Syftet med läxor är att ge färdighetsträning, befästa något eleven gått igenom i skolan och att eleven ska lära sig ta ansvar över sitt skolarbete och att planera för framtida studier. Detta är lärarna enligt forskning ganska överens om, men det intressanta är att man kan uppnå dessa mål även utan läxor. Färdighetsträning och att befästa kunskap skulle absolut gå att inrymma under skoltid genom exempelvis bra utnyttjande av håltimmar och via olika studiegrupper där man kan träna på det man behärskas sämst. Försöksverksamheten med skolor utan tidsplan visar att detta är fullt möjligt, och många skolor i landet har också redan avskaffat läxan som metod. Även den sistnämnda delen, att låta eleverna ta ansvar för sina studier, görs idag under skoltid då man ger eleverna möjlighet att disponera tiden på lektioner eller i ett längre projekt.
Sedan är det oerhört tydligt att det är just de elever som behöver mest stöd i skolan som får ut minst av läxorna, då de har störst problem med att lösa dem. Vi ser det snarare som så att man skickar ut barnet med badvattnet när man skickar med en läxa hem som man vet inte kommer att bli gjord. Långt ifrån alla elever har föräldrar som har tid och möjlighet att stödja dem i läxläsningen. Det är skolans ansvar att se till att varje elev får rätt förutsättningar för sitt lärande, men så är det inte idag.
Den borgerliga regeringen missköter idag skolpolitiken något fruktansvärt. Genom att gå fram med batonger och ropa på ordning och reda samtidigt som man ignorerar all skolforskning som görs visar på att det är de ideologiska skygglapparnas politik som gäller. Det viktiga verkar vara att vrida tillbaka klockan några decennier genom att införa mer sortering tidigt i skolan, göra större skillnader på elever samt omfamna ett system som gör att stora internationella kedjor kan slå mynt av den svenska skolan. Det tycker inte vi i SSU är att föra en ansvarsfull politik.
Pierre Nilsson
SSU Kalmar län
Kommentering avstängd |
Politik, SSU | Taggad: borgerliga regeringen, läxor, skola, SSU |
Permalänk
Publicerat av Pierre Nilsson
2009/07/04
Idag har jag läst 1984 av Orwell. Den är faktiskt ganska uppiggande trots att det är en dystopi. Eller det är ju för att den är just en dystopi som den får den egna situationen att i jämförelse vara så oerhört galet underbart trevlig.
Bara det att mitt morgonkaffe både luktar och smakar gott, samt att man inte behöver dricka oljig segergin gör att man blir smått euforisk. Det är som när man kom hem från Sydafrika och insåg att man har det galet mycket bättre än många andra.
En intressant passage i boken handlar om hur regimen använder sex som ett maktmedel. Genom att få människor att inte ha sex är tanken att de ska vända energin till dyrkan av ledarna och till ideologin. För att få människor att inte ha sex har man stigmatiserat det och gjort att det är en plikt, något man absolut inte ska ha någon glädje av eller njutning av. En ren fortplantningsverksamhet. Winston funderar på att det förr i tiden var möjligt att se på en kvinna och bara känna att hon var begärlig. Och att det inte längre gick på grund av alla dåliga associationer som är kopplade till sexualiteten.
Här känner jag lite kopplingar till sexualiseringen av det offentliga rummet och porr. Ser man halvnakna modeller på reklamtavlorna så ger det oss också associationer. Det på något sätt förändrar den rena attraktionen, och lägger ut dimridåer. För kvinnorna (det är vanligast med kvinnor på reklampelarna, men problemet finns absolut även omvänt med män) måste man se bra ut, och för killarna är problemet att man kanske inte attraheras av kvinnor som inte ser ut som modeller. Detta förvärras ytterligare med porr, och sexuella beteenden.
Jag säger inte direkt att det är fel med porr, men jag tror man ska vara medveten om att det påverkar bilden av hur vi ser på varandra. Kanske är det inte optimalt att tvinga på en hel befolkning dessa associationer (porr går att undvika, men knappast reklampelarna). Därför är det framförallt sexualiseringen av reklam och det offentliga rummet vi ska se upp med. Att konsumera porr är ett val. Att se på reklampelare är inte ett val.
Now off to bed. Stay tuned…
Kommentering avstängd |
Politik, Vardagligt | Taggad: 1984, dystopi, offentligt rum, porr, sex, sexualisering |
Permalänk
Publicerat av Pierre Nilsson
2009/06/28
Blir saker och ting någonsin så bra som det borde vara? Tveksamt. Jag har i alla fall mött min Kaylee, vilket är lite speciellt bara det.
Vad är det vi strävar efter eller gentemot? Vad är det jag själv strävar emot?Pengar? Välgång? Status? I dont know.
Kanske dags att peka ut en riktning för sig själv. Eller kanske inte. Jag ska bli lärare, ta en examen. Sen ska jag försöka få tag i en kvinna som jag kan leva med och som kan leva med mig. Ensamheten är fan ingen höjdare, jag är en samlevnadsmänniska helt klart, finner ingen glädje alls i singellivet. Den friheten som jag har som singel har jag också i hög grad i ett samboförhållande. Ser ingen motsättning där.
Men visst, jag är inte helt nöjd med hur livet utvecklat sig.
Varje val har verkat rimligt utifrån min egen synvinkel. Men resultatet inte uppnått de förväntningar som ställts. Lurigt…
Kommentering avstängd |
Personligt | Taggad: fulländning, kärlek, Livet, livsinriktning |
Permalänk
Publicerat av Pierre Nilsson
2009/05/17
om en båt som gick på grund, och en stor katt.
I övrigt har jag noterat ett VG på VFUn, alltså den praktiken jag gjorde på Barkestorpsskolan för några veckor sedan. Oerhört glädjande och stärkande. Uppenbarligen har jag någon liten fallenhet för och berättigande till att hänga i klassrum som lärare i framtiden om jag fortsätter som jag gjort. Kul.´
Nackdelen är ju nu bara att jag helt plötsligt fick häng på VG på hela kursen ifall jag sätter det på uppsatsen, något jag inte kommer fixa om jag inte lägger ner hela min själ och lite till på den. Hmm, det är nog värt det i alla fall. Ända in i kakelt kör vi. Har ändå inte så mycket annat för mig, det är ju bara EP-valrörelse, SSU-kurser och annat samtidigt…
I morgon måndag ska jag debattera i Nybro, på Åkrahällskolan. Det är inte så mycket debatt som möjlighet att presentera S-politiken och vad vi vill i EU. Är inte så värst förberedd, men det löser sig nog. Antagligen…
Utöver detta skulle jag behöva något som piggar upp och gör mig lite glad. Det är inte mycket som gör det nuförtiden tyvärr. Kanske en resa eller en fest skulle pigga upp. Jag kommer ihåg när jag var glad och positiv mest hela tiden, undrar när jag växte upp och blev en trött cyniker. Någonstans gjorde jag något fel, funderar på om det var när jag lade musiken på hyllan för alla de där åren sen. Kanske ska packa upp nåt instrument eller köpa ett nytt… Helt klart något att fundera på.
Fest snart eller? Ring, jag är alltid intresserad.
Signing out/
Pierre
Kommentering avstängd |
Personligt, SSU |
Permalänk
Publicerat av Pierre Nilsson
2009/04/25
Kalmar läns socialdemokratiska partikongress gick av stapeln idag i Emmaboda. En mycket trevlig tillställning med många partister man känner och trivs med. En gammal bekantskap från Målilla som jag inte sett på några år satte guldkant på dagen. Sen har man ju många kompisar från verksamheten som man träffar på konferenser eller på möten ute i kommunerna. Som SSUare har man ju en stor fördel med att jobba gentemot alla länets kommuner, och åka runt och träffa alla spännande människor.
Men det som slår mig (som vanligt) under sådana här tillställningar är att partiet inte är riktigt så progressivt som man skulle vilja alltid. Idag var jag gäst och inte ombud, så jag avstod från talarstolen, men min vän och kollega Karl Längberg äntrade talarstolen tillsammans med riksdagskvinnan Désirée Liljevall. De var båda överens om att bifalla motionen som förordade en tredelad halvkvoterad föräldraförsäkring. Efter en kort debatt gick mötet till omröstning och förkastade idén med röstsifforna ungefär 80% mot 20%.
Visst finns det realpolitiska problem med kvotering oavsett vad det gäller. Visst finns det människor som tycker att kvotering är det hemskaste efter folkmord och krig. Men den kvoteringen som fanns föreslagen var ändå sådan som den som nästan gick igenom på partikongressen i Malmö 2005. Det handlar om att visa riktningen, att normen att kvinnan är ansvarig för barnet ska brytas. Kvinnan måste frigöras och mannen måste få en mer naturlig roll som pappa. Fortfarande ser vi att kvinnorna tar ut mycket mer tid än papporna, vilket resulterar i sämre pensioner och en sämre ställning på arbetsmarknaden.
Att partiet någon gång emellanåt skulle ta lite radikala beslut som påverkade människor positivt på lite sikt, istället för att bara jobba populistiskt inför nästa val, tycker jag det vore trevligt. Ett kommunalråd anförde just valrörelsen som ett argument: vi kan ju inte ta beslut om saker som ligger oss i fatet i valrörelsen.
Jaha, hos vilka grupper då? Alla beslut har stödjare och icke-stödjare. Allt är inte taktiserande. Dig down och hitta lite ideologi ibland. Bah.
Läser förövrigt just nu Tvärdrags eminenta skrift ”Sn
art går vi utan er”. Det är en bok skriven av många unga socialdemokrater och SSUare som har skrivit brev till socialdemokraterna. Jag har inte läst allt än, men många sätter fingret på min känsla också. Att det inte finns något mål. Ingen riktning. Ingen ideologi. Att det bara är massa förvaltande, och att omvärlden sätter dagordningen som vi politiker endast passivt kan förhålla oss till. En längre post om denna skrift kommer nog senare när jag läst igenom det och reflekterat lite.
Ses o hörs!
Kommentering avstängd |
Idédebatt, Politik | Taggad: bok, föräldraförsäkring, kvotering, populistisk, progressiv, radikal |
Permalänk
Publicerat av Pierre Nilsson
2009/04/23
Idag är det ont i halsen. Kanske lite feber också, är inte helt säker. I vilket fall känns allt lite jobbigare än vanligt, så det var med lite delad uppmärksamhet jag hängde med på kampanj med SSU-förbundets Team SYD. Kände att jag inte var på topp direkt idag, men men, man kan inte vara bäst jämt som jag brukar säga.
I övrigt noterar jag en hel massa orättade elevtexter som jag måste fixa innan helgen är över, samt en uppsats som jag inte ens börjat på. Sen är det landstingsfullmäktige nästa vecka tis-ons och sen efter det är det första maj.. ja herregud. Efter påsk skulle det ju vara lite lugnt? Eller? Var det bara en illusion? Bah…
Däremot har jag också fått besked om sommarjobbet, skönt! Nu blir det lite pengar in för att betala dyr-hyran i sommar. Hade blivit lite svettigt annars. Nackdelen med att studera är helt klart att man inte kan ta semester. Får försöka stå ut några somrar till bara, är inte jättelångt kvar nu.
Ok. Nu blir det en kopp te, några Bafucin, en snytrunda o sen sängen. Mmm…
Kommentering avstängd |
Personligt, SSU, Vardagligt | Taggad: Bafucin, gnäll, kampanj, sjuk, sommarjobb |
Permalänk
Publicerat av Pierre Nilsson
2009/04/20
Socialdemokraterna har lanserat ett nytt verktyg, Mitt S. Har bara tittat lite hastigt på det, så jag har nog inte uppfattat allting som finns där. Men allting som gör att medlemmarna får en större potential att nå ut med sitt budskap är såklart positivt. Vi får se vad det leder till, helt klart.
Är också väldigt glad över att Jonas Franzen äntligen gjort det vi borde gjort för något år sedan, startat SFF (sossar för fildelning). Vi finns för närvarande på Facebook, kanske kan man hitta kopplingar till Mitt S? Inte vet jag, vi får undersöka detta närmre. För närvarande har vi både europaparlamentariker och förbundsstyrelsemedlemmar i SSU som medlemmar i nätverket, och på 4 dagar är vi nu över 130 medlemmar. Så visst finns det ett intresse för de viktiga frågorna som riskerar att kapas fullständigt av en piratrörelse som inte har någon höger-vänster-kompass. Alla pirater är också rörande överens om att de etablerade partierna måste ta tag i dessa frågor och inte bara låta Hollywood bestämma, och där håller jag med till fullo. Vi måste själva hitta vägar för att medborgarnas tillvaro på internet ska vara säkrad från övervakning och privata poliser, samtidigt som man inte kan lämna upphovsmän helt vind för våg. En reformerad upphovsrätt i kombination med att man rullar tillbaka övervakningsstaten tycker jag låter som en vettig inriktning för SFFs vidare arbete.
Sedan är det ju måndag igen, har lite uppgifter kvar att rätta till mina elever i praktikskolan, samt måste börja fundera över uppsatsen som ska skrivas. Puh! Kanske ska kolla ett avsnitt Heroes till innan jag kastar mig över det…får se hur det blir.
Kommentering avstängd |
Personligt, Politik | Taggad: övervakning, Mitt S, SFF, upphovsrätt, uppsats |
Permalänk
Publicerat av Pierre Nilsson
2009/03/22
Har besökt jocke och josef i stockholm i helgen. Maya har fyllt år, så det var kalas för fulla muggar. Dans, sång och lite naket, precis som vanligt. Trevligt folk, bra musik. Utgång, mer dans och spännande möten.
Men det jag har funderat lite på är vad det är som gör stockholm till en underbar oas ena dagen, och ett stressigt inferno den andra. Storstadsliv är verkligen speciellt. Jag kan verkligen inte bestämma mig vad jag tycker om stan. Men jag har ju uppenbarligen en del vänner där. Antagligen fler än i kalmar. Varför flyttar alla dit?
Min något ambivalenta hållning måste utredas närmare någon dag, men inte nu. Sitter för övrigt på bussen på väg hem till kalmar nu. Ska försöka förbereda lite inför morgondagens lektioner om jag inte somnar. Tre veckor kvar på praktiken. Jag kommer absolut sakna det när det är slut, det känner jag redan nu.
Vad detta inlägg hade för allmänintresse? Inget alls. Så kan det gå.
1 kommentar |
Uncategorized |
Permalänk
Publicerat av Pierre Nilsson